THE MORE YOU IGNORE ME THE CLOSER I GET

09:45 åh, sjukt men sant! jag saknar frenchi jättemycket redan! tänka sig, så här i efterhand har det nästan varit som att ha en bror hemma och det kan ju inte vara annat än asvärt. efter några språkliga missförstånd och ett antal sammandrabbningar har vi bara lärt känna varandra bättre. det är så kul, han lyssnar på metal, hardcore, screamo, hårdrock osv. och jag lyssnar på pop, rock, soul, hiphop osv. den enda genre vi verkligen har gemensam är emo! haha, det är så talande på något sätt. jag tycker hans musiksmak är jobbig och helt över och han tycker min är PK, mesig och enfaldig men det enda vi gör är att le stort mot varandra och byta skivor! gosh, hur fan kommer det sig att jag nu helt plötsligt vill börja läsa franska igen?

nu ska jag, som för att skingra tankarna lite, gå ner på stan och shoppa. kanske som tröst för att jag plötsligt känner mig så e n s a m? gosh, don't get sentimental c e c i l i a!